-Varför är jag inte som alla andra?
-------------------------------------------------
Jag gillar att va udda på de bra sättet men jag är less på att
vara så sjuk, varför är min kropp så svag jämfört med andra?
Redan som liten har det vart läkar besök hit och dit inläggning
på sjukhus hit och dit, astma,krup, kvalster allergi, jag operera
polyper, halsmandlar, födelsemärken.
Jag fick senare problem med fötterna, fick träffa en läkare som
sedan sluta med operation
Senan under fötterna var för kort dom skulle dela på den under
båda fötterna samtidigt.
Operationen misslyckades jag kunde inte stå upp på ben med
kryckor på 1 månad, sen hoppa jag på kryckor i tre månader.
Hade ständig smärta i fötterna
fick gå på sjukgymnastik, testa akumpuntur, prata med psykolog
och fick även veta att jag hade fått en närvsjukdom som hette
CPRS, en tuff sjukdom som man får lära sig leva med ständig
smärta.
Men dom försökte hjälpa mig vi gjorde en och samma operation 4
gånger, men det hjälpte inte.
Jag fick sluta med kickboxning, mitt mvg i idrott sjönk till
g.
Jag kännde sån PRESS PRESS PRESS!!
Jag tappa kontakt med vänner för jag hade alltid ont i fötterna,
jag kunde inte komma upp ur sängen vissa dagar, min familj fick
bära och släpa runt mig, jag svimma pga smärtan i fötterna.
Jag ville så mycket men kunde inte göra det jag ville.
Och mitt i allt dehär vart det bara värre helt plötsligt från
tomma intet föll jag ihopp fick åka in akut till sjukhus, fick
ligga inne i två dagar med morfin och dropp ingen visste vad
"felet" var på mig kassa blod värden osv var det ända dom såg.
Fick åka hem för dom inte hitta fel.
Problemen fortsatt jag fick gå igenom dom hemskaste
undersökningarna jag någonsin kunnat tänka mig att man kan gå
igenom.
Skolan föll
Jag va ifrån skolan, jag missade så otroligt mycket.
Och när jag väl va i skolan orkade jag ingenting kroppen va så
svag men jag ville bara vara glad.
Ingen kunde nog tro att jag gick igenom de jag gick igenom.
-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Jag fick även under denna tid gå på test för dyslexi (de man
inte kan stava till om man har så man måste googla på de haha) det
visade sig att jag hade svår dyslexi, visst vare skönt att få svar
men va faaaan kände jag mamma hade kämpat i flera år för att jag
skulle få testa mig, men fick först veta i 1:an i gymnasiet att jag
hade de, så tack till alla er som jag har fått kollat av annars
hade jag nog inte kommit in på fordon!
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Jag minns en dag när mamma ringde mig läkaren hade ringt henne,
de va akut om mig vi skulle in direkt de va jävligt alvarligt.
Jag trodde jag skulle dö att jag typ hade cacner och några få
dagar kvar och leva.
Läkarn fråga hur jag mådde om jag ens kunde stå, mina värden va
så katastrofala så hon förstog inte hur jag kunde så upp.
Dom skicka ut mamma och typ korförhörde mig om jag svälte mig
själv.
De va så tufft jag grät ingen trodde på mig..
Jag rasa ner i vikt, läkarna och mamma kännde panik över mig,
jag åt inte och jag sov inte.
Mitt humör dala jag vart världens BITCH!
Jag fick tillsist min "dom" jag led av IBS en vanlig sjukdom som
många lider av.
Men jag acceprerar inte den sjukdommen för att de känns som bara
för att dom inte hitta fel på mig så fick jag den sjukdommen.
Jag är inte som andra IBS:are de märkte jag när jag fick gå på
IBS skola...
Läkarna pula i mig massa mediciner, jag fick träffa psykologer, jag
kännde att allt va meningslöst,
jag skulle aldrig få stå och mecka varje dag i en verkstad utan
jag skulle ligga och ruttna i en säng.
Men jag fick praktik på toyota och vågade stå ut med mer smärta,
jag fick lära mig massor där, jag trivdes.
Efter fyra år av ständig smärta i mina fötter fick jag det glada
beskedet jag skulle få göra en till operation... WOHOOOOOO SÖVAS
IGEN!!!
Jag skulle få en ryggstimulator, som skulle ge elstötar för att
minska smärtan, det funka och operationen delades upp i två
operationer.
Ryggstimulatorn är helt underbar jag har fortfarande väldigt ont
dagligen, men jag klarar av vardagen mkt bättre tack vare denhär
underbara manick!
Tack vare den kunde jag tjäna in pengar, jag jobba på en
nattklubb på helger, dela ut reklam på helger och praktiserade på
toyota. Fullt ös hela tiden.
Men ändå skrek min kropp på hjälp jag mådde så dårligt men jag
vägrade låta kroppen vinna över mig, tyvär vann den väldigt mycket
över mig, jag hade fortfarande mycket frånvaro från skolan, men det
var inte i närheten av hur det va tidigare.
Till sist kom ljuset i mitt liv
Denis Celo
han fick mig att våga komma tillbaka, våga bry mig om mig själv
och lyssna på min kropp, våga äta igen och speciellt inför folk,
jag gick upp i vikt, läkarna såg förbättringen.
Utan Denis hade jag nog inte lyckats tagit studenten, fått
sommar jobba på toyota och fått vara kvar på toyota, för när jag
träffa han igen växte min vardag tillbax mer och mer.
Jag gick ut utan att känna rädsla för att nån skulle skada mig,
gick ut utan oro för att jag skulle falla ihopp, det vart roligt
att gå omkring bland människor igen.
Nu sitter jag med en tå som värker jag har opererats för
nageltrång de är infekterat och jag har fått penecelii, jag har en
tå kvar bara *suck*
Är jag född med otur?
Äre så att vi som inte vill ligga på soffan utan vill jobba och
vara sociala äre så att vi får ligga där och ha ont?
Jag önskar att jag var som andra människor.
Jag vill inte lida av IBS,CPRS jag vill inte vara mer infektions
känslig än alla andra, jag vill inte känna mig som en 90 årig
gammal kärring osv osv..
Men TACK TACK TACK Denis du rädda mitt liv! <3
Och TACK TACK TACK till toyota shit tänk att jag fick börja
praktisera där helt underbart jag är så lycklig!
MEN jag har inte bara otur utan jävligt mkt tur oxå, underbar
pojkvän, underbar familj, underbar hund och underbart jobb.
Trots att mitt liv består av sjukdommar, tingsrätter, poliser,
smärta medeciner och sorg
så är jag lycklig att jag lever, för jag lever de livet jag vill
leva
jag får stå i en verkstad om dagarna och skruva, jag får komma
hem till min underbara pojkvän som är så bäst, jag får träffa min
underbara familj och hund.
<3